Detta skrev jag under meditationsretreaten i Burma:
“Shve Oomin Meditationscenter jan 2013.
Just nu sitter jag och gör skivande Meditation. Senare då jag skickar detta mail så kommer jag att göra internetmeditation (vi praktiserar internetmeditation en timme varje morgon med extra seg uppkoppling – bra att observera dåligt tålamod!).
“There are no ordinary moments”, det finns ingen vardag. Allt i livet är extraordninärt! Allt är meditation, allt är dhamma. Så säger vår lärare, en levande mästare, Ashin Tejaniya. Vi är på Shve Oo Min meditationcenter för Satipatthana/vipassana.
Innan vi kom hit gjorde vi en liten meditationscenterrunda. Vi besökte Goenka, U Pandita och Sunluns center. Tänk att de alla (och många många fler) finns mitt inne i stan! Inte långt ifrån varandra, i de finare kvarteren av Yangon.
Inte detta center dock, som ligger cirka 45 min utanför stan. Det är grönt, vackert, välordnat här. Mycket blommor, palmer, en stor trädgård. Landsbygd helt enkelt. Fåglarna kvittrar utanför fönstret, det är kanske 20 grader i luften och solen skiner. Det har varit varmare men nu är nätterna svala och dagarna behagliga. Jag hör även vatten rinna nånstans och långt borta hörs chanting från munkarna.
När vi först anlände var vi lite chockade. Folk gick omkring och pratade, dessutom var inte kvinnor och män separerade (förutom i matsalen och i meditationssalen). Vi fick förklarat att detta är ingen retreat i egentlig mening, att detta är ett meditationscenter och att Tejaniya vill att allt ska vara avslappnat. Avslappnat – inte slappt alltå. Det finns ett schema man kan hålla sig till (och de flesta följer, men det är inget tvång – faktum är att läraren inte ville ha ett schema alls men alla protesterade!).
Gongen ringer 3.30 sedan är det oavbrutet sittande/gående (sittningarna är 1 tim långa). Frukost 5.30. Lunch 10.30. Sedan juice kl 16. Inget mer. Själva meditaterandet bör starta så fort man vaknar och pågå tills man somnar. Oavbrutet, nonstop, kontinuerlig mindfulness i allt som sker, men framför allt våra reaktioner till det som sker.
Watch your mind. Det är instruktionen. Att observera medvetandet, hur det ständigt reagerar på livet (cittanupassana). Var i närvaron, i nuet. Nu, och nu, och nu. Istället för “arising and passing away” kallar läraren det för ” new, new, new” att titta på ALLT, men att framför allt titta på tankar och känslor som uppstår (och fysiska förnimmelser) till det som uppstår.
Han kallar dhamma för “nature” det naturliga, själva livet… och uppmanar oss att bara acceptera naturen, livet som det är…
Dessa frågor uppmanas vi att ställa:
- Med vilket slags medvetande är du medveten?
- Hur “mår” medvetandet när du är medveten om meditationsobjektet ( det kan vara kroppen, en känsla, tankar, synintryck , ljud med mera).
- Vad är medvetandet? Vad gör det? Hur känner det? Vad tänker det?
- Vad händer? Varför händer det?
Ang olika meditationsretreats. Det finns två sätt att studera ett djur och dess natur på. Det första är att sätta det i en bur med strikta regler, det andra är att sätta det i dess naturliga omgivning. Dena metod är det senare slaget.
Gående meditation görs i normal takt, allt görs i normal takt. Precis som i livet. Istället för strikt tystnad gäller medvetet tal. Och pratandet sker endast då det sker. Man söker sas inte efter att prata eller att möta någons blick (många går med sänkta ögon). Så det är relativt tyst här. Det är avslappnat men inte slappt som sagt. Man får dock inte prata i matsalen, dhammasalen och man får heller inte gå ut utanför centret utan särskilt tillstånd från läraren.
På ett mästerligt sätt förenar Tejaniya theravadas precision, intellektuella analys och praktiska utövning med zen-buddhismens paradoxer (man bör även göra sittande meditation med öppna ögon). Han menar att varken koncentration, mindfulness eller lugn räcker för att visdom ska utvecklas fullt ;
” you block out the difilements (greed hatret and illusion) for the period you sit, but they are just waiting outside the door, waiting to get you”…
Attityden till allt som händer är nyckeln och den grundläggande röda tråden i allt. Och det som skiljer Tejaniyas teknik från andra (även om det självklart är attiityden som man uppmanas att titta på också i andra tekniker!).
Undersök hela tiden. Nyfiket och vaket. Förutom zenbuddhismen har denna teknik också inslag från advaita vedanta. Du är redan där. Förändra inget. Bara var med det som är. Och framför allt – slappna av! Relax! Dont focus! (awarness cannot be present if you focus to much).
Jag känner igen mycket av Eckhart Tolle.
I sängen mittemot ligger min rumskompis och snarkar lätt, den kinesiska/malaysiska nunna sailin. Det skiljer en månad i ålder mellan oss och eoner i livsöden…hon har nyligen kommit hit från pau auk meditationscenter, där man praktiserar jyana meditation alltså stark absorbtion, one pointedness. Efter 9 år av praktiserande (!) insåg hon att hennes defilements – rotgifterna- hat, begär och okunnighet, var fortfarande starka och att hennes sinne var i obalans. Hon ville praktisera praktisk buddhism, inte bara “sittande buddhism” utan “levande meditation”. Och efter bara några månader är hon mera i balans och börjar förstå hur allt hänger ihop. Det ligger en hög med böcker på hennes skrivbord. Abidhamma bla och en massa andra. Vi pratar då och då och hjälper varandra i förståelsen av meditationen.. Ja, och livet.
Ashin Tejaniya själv är en underbar, extremt humoristisk, skarp och vis man i 50-års åldern ( fast han kunde lika gärna vara 30). Var och varannan kväll är det dhamma discussion där man pratar med honom om sin praktik. Han berättar otroligt roliga insidenter ur sitt eget liv. Han jobbade som försäljare förut i ett marknadsstånd, för att kunna meditera hela dagarna lärde han sig att göra det med öppna ögon och att vara närvarande i allt. Han har även haft familj innan han på heltid blev munk. Ibland skrattar han så mycket att han måste torka tårarna…
Avslappning, nyfikenhet, tålamod, visdom och humor är vad vi kultiverar. Här ges ingen dhamma, han har nämnt buddha två gånger tror jag. Allt handlar om praktiken, om tekniken.
Hittils tycker jag mkt om detta land. Människorna famför allt. Otroligt vänliga, oförställda. så många leenden hela tiden! Ganska fattigt och enkelt, men härligt, genuint och varmt. Överallt blir man påmind om meditation, om dhamma (buddhas lära). Gatorna heter parami road, dhamma road. Här finns parami taxi också…
Ja, vad mer…känner mig balanserad, tillfreds och glad över att ha funnit den här läraren. Jag är också glad över att ha kommit in på Tejaniyas retreat i Finland i Maj! Den är full, men jag vet att han ska hålla retreat i Tjeckien och i Geneve. Och senare i USA.
För att lyssna på hans dhammadiscussions gå in på www.dharmaseed.org och sök på hans namn. På centrets hemsida ashintejaniya.orgkan du se hans retreatschema och där finns även hans böcker att ladda ner gratis (allt är förstås gratis här också boende och mat inkluderat, alltså danabaserat). “Dhamma everywhere”, “Dont look down on the defilements – they will laugh at you” och ” awarness alone is not enough” är super!
Nu ska jag ta en liten medveten lur, ska obsevera hur det går till när sinnet somnar. Ska bli så spännande! “