Vågorna slår mot den tomma stranden. Palmerna vajar i vinden. Himlen är safirblå och vattnet glittrande turkost. Vi befinner oss på en avlägsen paradisstrand i Burma, en av de vackraste stränderna jag och Mats varit på. Det är nästan overkligt perfekt här. Som att befinna sig i ett kraftigt photoshoppat vykort.
Stället vi bor på är en förverkligad dröm av en västerlänning. En perfektionist uti fingerspetsarna har han skapat ett avlägset eko-paradis. Här finns varken pool eller parasoller, inte heller plast-solstolar eller paraplydrinkar. Istället softar vi i hängmattorna, de sköna linne-madrasserna på stranden eller helt enkelt direkt på i den vita sanden med palmerna som solskydd.
Vi bor i traditionellt byggda bamboo-bungalows som trots sin enkelhet känns stilfullt lyxuösa. Det är de smakfulla detaljerna som gör det. Hade jag fortfarande skrivit inredningsreportage skulle ett komma härifrån.
Det finns två byar i närheten. Alla anställda kommer härifrån och har schyssta löner och villkor. Här känns det mesta just schysst. Från den svenska eko-mulltoan (!), den lokala närproducerade maten till det lilla städgänget som leende kommer in varje morgon och vill bädda.
Är det säkert att resa hit?
Vi har fått två frågor från Sverige under vår resa till Burma: ” Är ni inte rädda att resa till Burma, jag har hört att det är oroligt där?” och den andra har varit: ”Kan man resa till ett land som behandlar folkgruppen Rohingas på ett så grymt sätt?”
På den första frågan kan vi rakt av svara att nej, vi är inte rädda. Oroligheterna sker långt ifrån där ”turist-rutten” är. Och det är den vi följt. Om vi inte hade vetat om den politiska situationen så hade vi inte märkt någonting förutom att det är lite mindre turister på de flesta ställen.
När det gäller just säkerhet så är det troligtvis farligare att resa till både London, Paris och New York så som världsläget ser ut just nu. Ja, även till Filippinerna, Indonesien, Thailand och andra länder här i Sydostasien.
Många turister vi träffat, som endast haft upptäckandet som skäl att komma hit, har sagt att de ville se något annat, mer originellt, genuint och oförstört, och fortfarande få kultur, vackra stränder och god mat. En ung fransk tjej vi precis pratat med berättade att hon valde Burma för att hon hade hört hur säkert det är för en ensam resande tjej här. Inte en gång under en månads resande kände hon sig otrygg.
Och till den andra frågan. Är det politiskt OK att resa hit?
Det danska paret med sin lille son ansåg till exempel att det är ”dubbelmoral att resa till militärdiktaturen Thailand, som fängslar människor dagligen, och inte hit”. Pappan är högstadielärare hemma i Köpenhamn och ville att sonen skulle få se ett ”riktigt land, med riktiga människor, inte bara turister och folk som jobbar för turister”. Och ja, vår resa kantades av fantastiska möten. Med människor som var nyfikna, vänliga och lite blyga. De verkade beklaga djupt det som sker med Rohingas, men vi misstänkte att de visste lika lite/mycket som vi själva. Även om det är si sådär med kommunikationen så är kroppen ett universal-språk. Gester, ansiktsuttryck, ögon och leenden berättar också mycket.
Jag och Mats har en stark anknytning till Burma. Dels är vår meditationslärare U Tejaniya här, utanför Yangon. Och dels donerar vi en summa pengar varje år till organisationen ”Metta In Action”, detta år följde vi med på deras ”donationsrunda” då pengarna faktiskt gavs direkt från hand till hand.
Välj ditt boende
För att undvika att stödja militären så kan man skippa de stora resorten och kända restaurangerna. Istället kan man bo som här, på små, personliga hotell. Där medvetna ägare arbetar aktivt för hållbarhet och rättvis behandling av de anställda. Man kan äta på lokala familjerestauranger, dit fiskarna kommer med färsk fisk, hummer och räkor varje morgon. Eller, om man har möjlighet/intresse faktiskt aktivt hjälpa till på något sätt. På stället vi bodde i Ngapali Beach, innan vi kom hit, bodde även ett tyskt pensionerat läkarpar som arbetade 4 timmar om dagen på det lilla lokala sjukhuset. Gratis.
Kriget inom oss
Jag och Mats försöker hjälpa till så gott vi kan. Försöker stötta de som har det svårast här och nu. Och att jobba på att övervinna samma hat som alla krig och konflikter har sin grund i: hatet inom oss själva. Genom det inre fredsarbetet som i vårt fall innebär meditation, introspektion, reflektion och kärleksfull vänlighet (och så insamling av pengar!) hoppas vi kunna skapa lite mera medvetenhet, kärlek och fred. Lite i taget.
De palmkantade stränderna är vita och välkomnande. Folks vänlighet, genuina charm, landets skönhet, den levande buddhismen och den fantastiska maten gör Myanmar till vårt absoluta favoritland. Före Thailand, och kanske (men bara kanske) före Indien!
Läs mer om konflikten/situationen i Burma här: Sydsvenskan, Allmän info Burma, Ledarsidorna,
Vill du hjälpa till? Skänk en summa till Metta in Action. Kontakta oss för information.
